Fina brev:

10 mars 2010:
"Så kul! Hjälp som jag skrattade åt dig oanständiga människa! Du är heltoppen, såg dig på Intiman och det var första men förhoppningsvis inte sista gången. Kalas!
Hälsning Sissela Kyle"

21 december 2010:
"Hej Cilla! Kul att vi är fb-vänner! Ville bara hylla dig lite grand; såg dig på ROAST och tyckte du var fullkomligt fabulöst bra och rolig! Kör hårt och hoppas vi syns någon gång.
God Jul! Rachel Molin"

tisdag 18 augusti 2009

BMW M6 in my dreams...

Lilla vännen M6
Vet inte vad det är med mig. Har slutat amma (ammat mina tre stjärnskott i totalt 4,5 år) och misstänker att hormonerna håller på att stabiliseras, eller raseras (?).

Härom dagen satt jag i köket och faktiskt G-R-Ä-T när jag tittade på:

http://www.youtube.com/watch?v=uK1y2FjCGKk

Har alltid gillat bilar. På 80-talet, då det sjuka intresset började, så var jag helt galen i Svarta Volvo Turbo med jalusier och kjolar. Skrek så fort jag såg en. Det var därför jag aldrig hade någon pojkvän under uppväxtåren.

Nu har det varit Koenigsegg (heja Koenigsegg + SAAB- saknaaaar VIGGEN!!!), Audi (R8 och Q7) och BMW som jag avgudat det senaste åren.
Har börjat snöa in på fälgar och BREDA DÄCK dessutom. Och ser jag ett par bredingar på en sketen Passat från -78 så kan jag bli kär. Bara det är breda däck så.
Är även vansinningt förtjust i Maybach (Mercedes lyxbil- kan kosta så mycket som 65 miljoner...).
Vidare älskar jag Volkswagens försök (och numera LYCKOKAST) med att komma upp i D- segmentet med sin finfina Phaeton. Den såg jag bland annat i somras utanför Engeltofta. Ser inte mycket ut för världen vid första ögonkastet men när man går ett tajt varv runt om och tittar och känner lite på den, så slår hjärtat volter.

Sedan har jag varit lite fixerad vid Lincoln Navigator som faktiskt har en järn- 12:a under huven!!! Alla andra suvar som tror de är så stora och häftiga blir små töntar jämfört med detta vidunder!

Lincoln Navigator

När jag sålde bilar under två hetsiga veckor i augusti 2002, bland ett läskigt killgäng (betänk att jag är maskulinist och har nästan bara haft killkompisar under mina ungdomsår- så jag är van vid tuff jargong)... Men här, i just denna stora bilhall i Göteborg, var det en otäck stämning.

Mental gruppvåldtäktsstämning.

Chefen fjäskade för mig. Ville jag skulle bli nya toppsäljaren vilket jag fanimig hade blivit om jag jobbat där längre. Men en barnporrbild på min jobbdator satte stopp för det.

Men innan det... Porschemannen på ovanvåningen jävlades ordentligt med ungtupparna nere på min "tattaravdelning" (Volkswagen).

När jag bestämde mig för att börja sälja bilar, beslöt jag mig för att knacka dörr uppifrån och ner med favvobilfirman (för tillfället) först (VAG-gruppen- med VW, Audi och Porsche) ned till- om jag så skulle sälja Daihatsu.

Jag började alltså hos VAG. Chefen och jag klaffade direkt. Snackade en timma inne på hans kontor. "Du får en provanställning här på direkten" var ljuvliga ord i mina bilöron. Så fyllde vi i anställningspappren.

"Körkortet, tack" sade chefen hövligt. "Va? Jag har inget" sa jag blondskt. Då surmulnade han och rev kontraktet. "Det fattar du väl att du behöver ett körkort om du ska vara bilförsäljare!? Kom tillbaks när du har ett". sa fanskapet

Efter 36 privatkörlektioner (med färska maken!) och ett blodsmakimunnentårögdaosämjemedfärksmakenkämpande och med Bonniers trafikskola på cd-rom (fick teoriskrivning 3 dagar efter bilhallebesöket) och FYRA VECKOR senare så kunde jag gå tillbaka till bilhallen och slänga upp körkortet på sketgubbens skrivbord så det small. Så jädra gött att se de små kaxiga parvlarna utanför blekna då jag kom ut med kontraktet...

Well. Porschemannen jävlades ordentligt med dem genom att låta mig (som precis fått körkort... och bara jobbat där några dagar köra en värsting- Porsche Carrera 911 Cabroilet, värd 1,2 mille...

Både gubbkräket och jag log i mjugg då vi gled ut ur bilhallen med den vinröda muskelbilen... Meeen vilken bil!!! Från att ha tyckt illa om Porsche (gillar inte saker som alla andra gillar) under en hel livstid så ääälskar jag P efter denna biltur. Uhuj... rös nu...

"Bromsa!" sa vithåringen då jag kört upp P till ganska maklig fart ute på E20. Caben var nere och vinden slet i min blonda hästsvans och i hans lilla grå toupé. Alla som vi körde om stirrade på oss. Blondinen kör på en gråing. Kul kontrast!

"Bromsa!" sa han. Och jag bromsade. Vilka bromsar! Tog direkt och hade en mycket mjuk, fast oerhört bestämd, inbromsning. Så fint så. Precis som vi kvinnor vill ha det.

En vecka efter denna tur lade någon in en barnporrbild i min dator. Jag sade upp mig.

Nu är det BMW som gäller.

BMW M6 och jag har alltid haft en jobbig relation. Med ett pris på över miljonen vs föräldrapenning så är vår kärlek omöjlig. Jag försöker övertyga BMW Group Sverige att pengar inte är allt... Jag hör numera bara ett "klick" då jag ringer dem.