Metamorfos

Blev helt chockad då jag tittade på bilderna i kameran från nu i midsomras. Kolla på dessa två! De togs inom loppet av några timmar! Hur fan kan det bli så här!!?

En sommardag

Egna skörden jordgubbar smakar bäst. Fågelhelvetena har dock pickat i sig alla bär som vår ena pallkrage- full med jordgubbsplantor- hittills gett. "Blått nät" viskade någon granne. Dock hittade jag en fin liten plastuggla i garaget som jag satte mitt bland plantorna, så nu tror dumsnutarna till kajor högt där uppe i grannens träd att det är en riktig uggla i landet! Så nu sitter de där uppe på en krokig gren och skränar som ett gäng A-lagare.

Dagens fruktfat. Allting här (till och med valnötterna) är ekologiskt! Vi har köpt ekologiskt sedan 2001, jag och maken. Det är underbart att ekologiskt "ligger i tiden" för utbudet har ökat enormt sedan dess!

Vi är fruktfrossare i vår familj. Jag bara satte ner detta fatet på vår picknickfilt ute i trädgården och jag och alla tre barna (maken var på reggaekonsert i Stockholm) dök som utsvultna hökar bland godsakerna. Kajorna var skitförbannade där uppe i asken. Jordgubbarna och vattenmelonsbitarna försvann snabbast. Fredagsmys på toppnivå!

Jag bara satte ner fatet på filten ute i trädgården och vi; jag och mina tre stjärnskott (maken var på reggaekonsert i Stockholm) dök som utsvultna hökar bland godsakerna. Kajorna var skitförbannade där uppe i asken. Jordgubbarna och vattenmelonsbitarna försvann snabbast. Fredagsmys på toppnivå!

Midsommarafton!

Det finns inget dåligt väder där det finns ett bra humör!

Så här kan man spilla med OP Andersson som bordskavaljer.

Kontraster

Jag var på ett faaantastiskt vackert bröllop (min systers) förrförra helgen i Dalarna.

Vi gäster huserade på ett uuunderbart hotell som anses vara ett av de fiiinare i landskapet. Hotellet är beläget i en av de mest bedååårande svenska byar jag någonsin sett. Helt oootroligt magnifikt alltihopa alltså.

Men titta på denna bild! Jag var ute och spatserade i festavdelningen av hotellet och hittade detta stilleben. En strååålande dalamålning med en växt bredvid... När jag gick närmre såg jag att det var en MARIJUANAPLANTA! I plast.

Jag och min make fnissade resten av kvällen åt detta. Mitt i allt det perfekta och putsade så dök detta upp. Hihi!

Stockholm Comedy Festival

André, Hasse, jag och Marcus kan avnjutas på Kägelbanan, Södra Teatern i Stockholm den 28 aug kl.21:30.

Googlade på mig själv härom dagen och fann att jagska uppträda på Stockholm Comedy Festival
http://www.sodrateatern.com/sv/Program-och-biljetter/Evenemang/Stockholm-Comedy-Festival-09/

Här står det om mig:
http://www.sodrateatern.com/sv/Program-och-biljetter/Evenemang/Stockholm-Comedy-Festival-09/Andre-Wickstrom-Hasse-Bronten-Cilla-Domstad--Marcus-Palm/

"Trebarnsmamman Cilla Domstad vann nybörjartävlingen GT-Skrattet 2002, och har sedan dess uppträtt så mycket som möjligt mellan barnafödandet. En tidigare scenskräck är nu borthypnotiserad och Cilla är redo att ge allt!"

KÖP BILJETTER NU! Kommer säkerligen ta slut...

Sommarbilder

Här är ett urplock av alla bilder jag tog från Wij Trädgårdar förra sommaren. Wij ligger i Ockelbo och har kommit att bli vårt andra hem, nästan.

Klicka gärna på bilderna för att se dem ordentligt!

Solrosorna stod på rad och hade sina ansikten mot solen.

Jag har aldrig varit någon solrosfantast förrän efter detta besök i Wij trädgårdar.

Min absoluta favoritros; Frühlingsduft. Höll på att svimma då jag upptäckte att det stod en liten Frühlingsduft mitt på tomten när vi var på visning på vårt hus... Vi köpte huset förstås.

Höghusområde för insekter.

Efter besöket i Wij så var jag kär i gula blommor (som jag skytt innan)... Ni fattar varför va´?

Vilken härlig trängsel.

Med hela min lilla familj i hasorna kunde jag bara höra mina egna små frön... Ska sätta upp en liknande ståltrådstext i min trädgård; lyssna, det är barn som vrålar...

Odd Molly

Min guru Per Holknekt (vem som tagit fotot har jag ej kunnat luska ut, hittade det på några siter)

Odd Mollys Berry Dress

Denna klänning mötte min blick för första gången inne i min favoritbutik Mathildes i Stockholm, sist jag var där, i våras.

Det var som om Gud (-inna) uppenbarat sig. Jag såg prislappen; 3595 kr, men slängde ändå på mig den för att nästan direkt dra av mig den. Ville inte känna hur underbar den var.

Kände en sådan enorm sorg när jag hängde tillbaka galgen på den lilla taniga töntiga stången. "Du kan aldrig bli min. Vår kärlek är omöjlig.", viskade jag och lämnade affären. Självklart var det prislappen som stod emellan oss.

Jag kunde dock ej glömma lilla Berry utan satt och slösurfade igår på den igen. Hittade då denna underbara blogg: http://malenami.com/berry-dress/ och kände att jag var tvungen att lyssna till den inre shopaholic- klädrösten och ta ett snack med min vackra make. Jag drog min snyfthistoria och visade bilderna på Malenami. "Ja, beställ den" sa han bara på sitt lugna, kloka och tappra bokhyllevis.

Så nu är Berry på väg till mig i ett rekommenderat kuvert. Köpt den här på nätet (svår att få tag i fysiskt).

Är sååå glad. Och min make är ett par Dieseljeans, ett par Valiantjeans, en Ralph Lauren-rugbytröja, en Poco Loco- hoodtröja och ett "In- Naturaklippkort" rikare idag...

Nu en lång parentes, den längsta jag kommer att ha skrivit hittills- kursiv dessutom!

PARENTES (skaparen av Odd Molly- Per Holknekt- är en gammal vän till min första pojkvän- han som var anledningen till att jag flyttade till Gävle första gången. Så jag har träffat Per några gånger under sent 80-tal/tidigt 90-tal då de båda var proffessionella skateboardåkare. Per hade även en skateaffär i Stockholm på den tiden. Och igår rotade jag fram ett par basketkängor från skatemärket "Vision Street Wear" som jag köpte då i affärens fyndlåda för ynka 100 bagare.
Så på midsommar funderar jag på att ha ett "Per Holknekttema".

Skrev faktiskt ett beundrarbrev till honom ikväll trots att jag verkligen inte innehar någon som helst "groupiementalitet" men eftersom jag råkat på honom flera gånger i egenskap av "kompisens flickvän" samt att vi båda gillar Danzig så kände jag att jag har mer anledning än de som baaara skriver beundrarbrev. Att jag inte är någon groupie. Nåväl. Vad faan.
Jag skrev vad jag faktiskt känner för Odd Molly o inser att hypnos- sessionen jag har hos Peter imorrn kanske ska handla om min fascination för Odd Molly istället för den skrumpnande självkänslan...

Jag skrev i brevet att jag nu fattar hur Clark Kent känner det när han drar på sig sin S-dräkt där i telefonhytten. Så känner ju jag när jag tar på min Odd Molly Grandma-kofta. Blir stark!
Har haft koftan på mig ett otaligt antal gånger det senaste året när jag ståuppat! Har svårt att särskilja mina upptädanden på alla foton som tagits då jag ju har samma klädsel... Känner mig trygg helt enkelt i den. I min Grandma. I min "mormor/farmor".) SLUTPARENTES.

Med Odd Molly på mig så känner jag mig otroligt stark, självsäker och "rustad". Mot vad vet jag inte- kanske mot mig själv- men jag mår jävligt bra!

Min bästa bild

KLICKA PÅ BILDEN SÅ SER NI DEN I ETT STÖRRE FORMAT!

Jag gillar ju inte att skryta, som bekant, men jag blev stum när jag såg denna bild i mitt fotoalbum nyss. Jag tog den under ett besök i Wij Trädgårdar förra sommaren med min (då) nya kamera- en digital systemkamera- Sony Alpha 200, som jag ju fick av min make när jag fött vårt tredje barn. Härliga människan.

Jag kan inget som helst om fotografi. Vet ej vad bländare, exponering eller sådana ord betyder... Men jag ÄLSKAR att fotografera! För det handlar väl inte bara om det tekniska- man kan ju ta bra bilder bara av att man ser rätt motiv? Eller?!

Eller är det som med sådana människor som har så kallat "absolut gehör" och får ont, ja ONT, av att höra folk spela fel och att det finns folk med lika känsliga ögon som absolutgehörmänniskorna har öron och som mår illa när de ser min bild? Folk som har "absolut geSER"?

Eller är bilden bra tekniskt?

Jag gillar den skarpt i alla fall.

Uppmuntran

Fick dessa ord på Facebook idag:

"Tja, tyckte du var helt grym i tisdags. Hade galet ont i skrattkäkarna när jag gick hem. Hoppas på att få se dig på scen snart igen! Mvh //Emma."

Blev jävligt glad då jag själv ej var nöjd med mina båda uppträdanden i Sockholm i tisdags! Det verkar dock som om publiken inte har lika höga (omänskliga) krav på mig som jag själv har. SKÖNT!

Elsa äter choklad

Jag låg i sängen och pratade med mina systrar i telefon idag en stund. Samtidigt satt min lilla Elsa (1 år och 5 dagar gammal) nedanför sängen och lekte lugnt. När jag tittade ner fick jag se vad hon gjorde och hämtade kameran för att filma. Kolla klippet här:

Underbara livet, kärleken och Siljan

Denna vidunderliga utsikt har vi från vårt rum på Dalecarlia i Tällberg. Imorgon blir det bröllop mellan lillasyster Anna och hennes Herman. Inatt delar jag rum med storasyster Sanna. Nyss satt hon och jag på taket, och mötte solnedgången, på taket och tackade Gud o solen för allt i våra vackra liv.

Frisörbesök idag

Före

Efter

Eller var det tvärtom? Det var ingen skillnad morgonen efter.

Det godaste jag vet

´
Detta är det godaste jag vet! Färskt bröd med massor av Bregott och rejääält med grevéost att doppas i het chokladmjölk!

Älskat detta sedan myggbitna barnsben. Idag fick jag ett plötsligt sug efter det. Bilderna här ovan är från idag. Åh Gud så gott det var! Smakade precis som när man var barn!

Dock hade jag då alltid en Kalle Anka- tidning vid min sida. Och på väg från mugg till mun så droppade mackan stora chokladmjölksfläckar på den.

Och nu minns jag en grej till... Åhh... jag minns att vi tände ljus och lät sterin droppa på nå´n fin bild ur just Kalle Anka (hade glatt papper jämfört med till exempel Bamse, Knasen och så vidare). Så när sterinet hade täckt det man tyckte var fint så lät man det stelna. sedan pillade man bort den platta sterinklumpen och på baksidan hade den fina bilden kopierats!

Jag skaldar i natten

Nattviolen & sömntutan

Jag skaldar i natten, ta av dig hatten,
och lyss till mina tankehyss!

Här ligger jag o skaldar så tangenterna (har en Nokia E71, ja) skallrar och ögonen skvallrar; "trött, jag äro trött så knip käft o stäng tanke. Låt de tunga locken falla över mina hasselnötsbruna små pillemariska".
Musiken skvalar inte och ute skyfaller regnet. Jävla regn! Ack ve och fasa. "Så sotis jag är att natten får vara uppe", tänker dagen.

"Är du uppe så sent?!" undrar normala till mig imorgon.
"SENT?!" mopsar jag. "Jag är uppe tidigt, kl.0:05 på morgonen ju".

Ju. Jo. Ja. Jag. Jippi. Jiffy. Juijy Fruit. Jofa. Jofaan. Jajamän. Jovisst. Jodeladehijolah!

Så börjar nu min nattskald.

"Jag borde inte vara vaken", säger jag.
"Du borde vara naken", säger han.

Han med stort H hade ett litet h i förra veckan. Nu stort H igen. Min Herre.
"Feodalherre"- om jag får be, säger Han, tar på sig handsken och sträcker ut sin läderhand. Den har räddat mig mången gång i min klagosång. Sorgesång. Glädjegnol nu.

Ju fler steg man tar i livet ju längre kommer man. Men man måste gå framåt.

Vithajen- om den inte ständigt är i rörelse så dör den.
Vår strävan efter förbättring är bensinen till vår överlevnad,Sömnlös o oförstörd.